Med 10 års arbetslivserfarenhet som auktoriserad revisor och mångårig undervisning och forskning om extern rapportering i bagaget har Marita Blomkvist fått ett hedersamt och spännande uppdrag som ledamot i Bokföringsnämnden.
Uppdraget har hittills inte bara inneburit arbete utan också gett inspiration till nya forskningsprojekt för Marita som till vardags är universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Bokföringsnämnden är en statlig myndighet under Finansdepartementet som är statens expertorgan på redovisningsområdet och de har ansvar för att utveckla god redovisningssed i Sverige. Ledamöterna i nämnden utses av regeringen och representerar exempelvis Skatteverket, Svenskt Näringsliv, FAR, banker, Finansdepartementet och akademin. Marita Blomkvist är ledamoten som representerar akademin 2017-2019.
Kan du berätta om vad ni gör i Bokföringsnämnden?
-Eftersom Bokföringsnämnden har omarbetat och gjort nya rekommendationer för privata företag som lanserades för ett par år sedan handlar det mycket om att förbättra regelverken och att uppdatera andra med anledning av de nya regelverken. Sedan kommer det nya regler som EU har beslutat och som även Sveriges Regering har beslutat om ska genomföras och då ska vi arbeta fram standarder för detta. Två frågor som vi har framför oss är hållbarhetsredovisning i stora privata företag och digitalisering av årsredovisningar.
Det låter som att det kan vara ganska långa processer?
-Ja, det stämmer. Innan vi diskuterar större ändringar går förslagen ut på remiss till banker, revisionsbyråer, näringslivet med flera och sedan bearbetas synpunkterna och beaktas eller diskuteras, så det är ju verkligen en process att ta fram rekommendationerna. Sedan diskuteras frågorna på ett möte och ibland behöver vi ta in en expert på området så att vi får in mer kompetens för att kunna fatta bra beslut. Bokföringsnämnden har ett kansli med ett tiotal medarbetare som stöttar med att ta fram underlag för nya standarder och de svarar även på frågor som rör redovisning från praktiker.
Får du inspiration till ny forskning genom uppdraget?
-Dilemmat är att man får alldeles för mycket inspiration! Jag har blivit intresserad av studera regleringsprocessen som ju i sig är ett forskningsområde. Där har jag tänkt mig att titta närmare på regleringen när det gäller hållbarhetsredovisningen och följa den vilket jag nu kan göra på nära håll. Ett annat spännande område är digitalisering och det är ju att årsredovisningar ska kunna lämnas in i elektroniskt format istället för att företag skickar in sin vidimerade papperskopia till Bolagsverket. Detta är ett led av regelförenklingar inom redovisningsområdet som tagits fram inom EU.
Vad forskar du om just nu?
-Min forskning fokuserar extern rapportering i privata företag och då har jag också nytta av mina 10 år i revisionsbranschen. Just nu tittar jag på hur entreprenörer använder information i sitt strategiska beslutsfattande. I projektet har jag studerat både växande och inte växande innovativa företag. För båda grupperna av entreprenörer är information från revisor, kollegor och styrelsemedlemmar viktigt. Men, en sak som överraskat mig är att i de växande företagen där betyder redovisningsinformation mer än i de icke växande företagen. Vi trodde det var tvärtom.