Transparens ökade samarbetet mellan företag i klädbranschen
Transparens eller insyn handlar om hur öppna företag är mot externa intressenter. I tidigare forskning har man på olika sätt försökt mäta företags transparens. Gabriella Wulff har i sin avhandling i stället fokuserat på vad transparens innebär för företag och vill med det ge en mer nyanserad bild av vad företag visar och gör när de säger sig vara transparenta.
Intresse för hållbarhetsfrågor och rättviseperspektiv gjorde att Gabriella Wulff, som är verksam vid Företagsekonomiska institutionen, valde att studera det svenska jeansföretaget Nudie. När hon började sin studie annonserade företaget en ny vision om att de skulle bli det mest transparenta företaget i världen.
-Det Nudie gjorde var att de öppet visade vilka leverantörer man handlade från och de resultat, både bra och dåliga, som leverantörerna fått på inspektioner som gjorts om exempelvis arbetsförhållanden. Det var nytt för branschen, berättar Gabriella.
Företag väljer vad som ska vara transparent
I studien kommer det fram att företaget gör vissa val i vad som kommer med i den information som visas utåt och en del försvinner också på vägen i arbetet med transparensen.
-Jag fann tre typer av val eller redigeringar som görs längs med vägen: pragmatiska, skyddande och kontextuella redigeringar. Pragmatisk redigering innebär att vissa aspekter utesluts helt enkelt för att det skulle bli för komplicerat och svårtillgängligt om allt skulle göras transparent. Skyddande redigering innebär att vissa aspekter utesluts, för att skydda företaget och aktörer inom dess nätverk. Kontextuell redigering innebär att begreppet påverkas av det sammanhang som det översätts inom. Det som presenteras utåt för kunderna är alltså en balanserad transparens efter att olika val gjorts, säger Gabriella.
Drivkrafter bakom transparensarbetet
Gabriella fann tre olika drivkrafter för arbetet med transparens: att anpassa sig, särskilja sig och att påverka.
-Medan transparens för att anpassa sig handlar om att följa en trend om ökad transparens i branschen och samhället i stort, handlar de andra två om mer proaktiva sätt att arbeta. Att genomföra transparens och att göra det med en hög ambition, identifierades som ett sätt att hitta konkurrensfördelar. Dessutom sågs det som ett sätt att utöva påtryckningar inom klädindustrin. Målet var att transparensen skulle förändra landskapet genom att kunder i större utsträckning skulle börja efterfråga ökad transparens också av andra företag, säger Gabriella.
Ökat samarbete mellan aktörer i företagets nätverk gav förändring
I samband med att Nudie blev mer transparenta så öppnade det upp för samtal med andra aktörer och företag inom klädbranschen. Nu kunde företagen prata om var de hade förlagt produktionen och vilka problem som fanns där. Tidigare kunde de inte riktigt komma åt problemen för att det var hemligt var de producerade någonstans.
-I klädbranschen som länge karakteriserats av hemlighetsmakeri, började olika aktörer prata med varandra om vilka problem de stötte på, inte bara givet vilket land de arbetade i, men också i direkt relation till specifika leverantörer. I vissa fall ledde det till samarbeten med andra klädföretag för att försöka arbeta med förbättring, i andra fall ledde det till att företaget ändrade sina leverantörsval och strategier. Det skapade ett förändringstryck som alltså inte främst kom från kunderna utan från klädföretagen själva och det var något som förvånade mig, säger Gabriella.
Gabriella Wulff disputerar 10 juni 2019 på avhandlingen
Behind the Scenes of Transparency – A Study of a Swedish Denim Company
Avhandlingen finns att ta del av i fulltext http://hdl.handle.net/2077/60137
Kontakt
För mer information kontakta Gabriella Wulff
e-post gabriella.wulff@handels.gu.se, telefon 031-786 1469