Hur arbetar företag med sociala och miljömässiga frågor? Vilken roll kan företag spela i att förbättra världen och på vilka sätt? Det är frågor som drivit Niklas Egels-Zandén ända sedan han påbörjade forskarutbildningen. Niklas är nybliven professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet.
Niklas har framför allt haft två spår i sin forskning när det gäller företags arbete med sociala och miljömässiga frågor: leverantörskedjor och integrering av frågorna i företagets affärsstrategi.
Varför är det intressant att studera leverantörskedjor?
-Det mesta av produktionen av alla de saker vi konsumerar är flyttad och förlagd hos en leverantör som oftast finns i ett annat land i stället för hos företagen själva. En stor del av de sociala och miljömässiga effekterna ligger hos leverantörerna och det har varit en ganska dålig förmåga att reglera det på statlig nivå utan det har handlat mycket om frivillig reglering. Så det har varit en viktig fråga för mig och jag har alltid hållit på med den, faktiskt från dag 1 i akademin då jag började med att studera klädföretag och hur de jobbar med sina leverantörer.
Du studerar också hur företag integrerar hållbarhet i sin strategi, berätta!
-Efter hand växte frågan om strategi och hållbarhet fram utifrån någon form av idé att hållbarhetsavdelningarna och specialisterna som jobbar med det ofta har ganska liten makt i bolagen. De rapporterar till HR eller PR eller till investor relations som har varit relativt svaga i sig själva som avdelningar och när de sedan möter finanschefer och marknadschefer i en styrelse eller en koncernledning så har de ofta fått stryka på foten i de stora besluten. Så vad det blir är hållbarhetsrapporter som är gröna och fina ord. Det innebär att först gör den operativa kärnan i verksamheten något och sedan får hållbarhetsgänget komma och städa upp det.
Din forskning visar att mycket av de insatser som görs bara ger marginell nytta - vad får du för gensvar hos företagen på det ?
-Det har funnits en ganska intressant debatt just när det gäller leverantörskedjor där företagen har lagt kanske 20 år på att investera i en viss typ av lösning och där jag och andra internationella forskare har visat att effekten av deras investeringar - liksom allt det man byggt upp med konsulter, kontrollanter, företagsavdelningar och hundratals anställda bara för att göra sånt här - ger väldigt marginella effekter, om ens några effekter.
I fallet med leverantörskedjor har det vänt lite och nu har branschen faktiskt börjat säga som vi forskare, nämligen att det funkar inte utan nu måste vi göra något nytt.
Så du kan utmana företagen med det du kommer fram till?
-Ja och det tror jag är en roll som de inte är vana vid att möta och framför allt inte att bli utmanade på allvar. De är ganska vana från konsultvärlden att bli utmanade för att konsulten sedan vill sälja en lösning eller produkt till dem. Det jag har sett är att det saknas plattformar för samtal om alternativa lösningar där man kan föra fram nya tankar och få hjälp från varandra. Att bidra i sådana forum, det tror jag är en roll vi som forskare kan spela.
Vilka är utmaningarna inom ditt forskningsfält?
Det finns väldigt lite data i förhållande till väldigt mycket prat. Hållbarhetsområdet har ju blivit jättestort och jag upplever att det är mycket tyckande och ganska dålig kvalitet på den typen av empiriska studier som görs. Det behövs mer djupgående robusta studier som också ställer de relevanta frågorna
Den andra stora utmaningen är att flytta forskningen om hållbarhet till att använda det som ett empiriskt fenomen och sen beskriva det inom mer generella teoretiska områden. Alltså att använda hållbarhet som ett case och att studierna kan vara spännande ur många perspektiv som makt eller andra logiker som pågår. Först då blir det lättare att nå en publik som är bredare än de hållbarhetsintresserade.
Undervisning i hållbarhetsfrågor – hur har den förändrats?
-Jag har varit involverad i olika typer av kurser som berör hållbarhet: business ethics and sustainability, sustainable marketing management och environmental management. I början var kurserna alltid valbara och om man gjorde kurserna bra fick man många studenter. Efter ett tag blev en del av kurserna obligatoriska, så det har ju också varit en resa där Handelshögskolan varit på samma spår. För mig är tjusningen med undervisningen att diskutera och lägga fram idéer och se hur man kan får studenterna att utveckla sig och växa under den kortare period man möter dem.
Professorstiteln, förändrar den någonting i ditt arbete?
-Den förändrar väldigt lite, i alla fall som jag märkt hittills. Det som det möjligtvis gör är att det öppnar fler dörrar både inom akademin och externt. En starkare position kan göra det lättare att driva förändring i olika frågor och kanske även lättare att få forskningsmedel. Det blir också mer legitimt som professor att bygga forskargrupper och söka pengar för forskarmiljöer.
Bartley, T. and N. Egels-Zandén (2015) Responsibility and Neglect in Global Production Networks: The Uneven Significance of Codes of Conduct in Indonesian Factories, Global Networks, 15, 21-44.
Egels-Zandén, N. and M. Rosén (2015) Sustainable strategy formation at a Swedish industrial company: bridging the strategy-as-practice and sustainability gap, Journal of Cleaner Production 96(1), 139-147.