Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning inom redovisning

Sektionen för redovisning vid Handelshögskolan bedriver forskning med två inriktningar: Externredovisning och Ekonomistyrning. Inom båda dessa inriktningar förekommer ett brett spektrum av empirisk och teoretisk forskning.

Inom externredovisning fokuseras ämnen såsom redovisningens reglering, företags redovisningsval samt redovisningens effekter på externa användare. Inom dessa områden är sektionen stark både avseende forskning och samspel med redovisningens praktik, vilket leder till en hög samhällelig relevans.

I sektionens forskning med inriktning mot ekonomistyrning riktas intresset mot ämnen som innefattar utformning och användning av ekonomistyrning i olika kontexter, diffusion av ekonomistyrningsinnovationer, ekonomistyrning för hållbar utveckling samt länken mellan informationsteknologi/-system och ekonomistyrning.

Sektionen bedriver också pedagogisk forskning som berör effekterna av undervisningsmetoder i redovisningskurser inom högre utbildning.

Sektionens forskningsverksamhet har en tydlig internationell prägel. Sektionens medarbetare samarbetar med forskare och forskargrupper vid ett flertal internationella universitet och handelshögskolor och publicerar sin forskning i internationellt välrenommerade vetenskapliga tidskrifter.

Externredovisning

Redovisningens reglering

Inom forskningsområdet redovisningens reglering är sektionen aktiv både i forskningsprojekt och i samverkan med reglerare och redovisningsprofessionen. Den nära kopplingen till regleringsprocessen, såväl i Sverige som i Europa, bidrar till att sektionens medarbetare kommer i kontakt med aktuella redovisningsstandarder och företags implementering av dessa standarder. Aktuell forskning fokuserar frågor som berör redovisningsreglering och tillsyn av banker och försäkringsbolag.

Mer information om specifika projekt: Josefin Andersson Sols, Jan Marton

Redovisningsval och implementering av standarder

Inom sektionen pågår det varierande forskning inom företags redovisningsval och implementering av standarder. Mer specifikt undersöks värderingsfrågor i företags finansiella rapporter, obligatorisk information i noter och olika slag av tilläggsupplysningar såsom hållbarhetsredovisning. Forskning tillhörande denna inriktning genomförs med varierande forskningsmetoder inklusive arkivstudier, innehållsanalys, textanalys och fallstudier med intervjuer. Ett flertal projekt inom området redovisningsval fokuserar på implementering av nya redovisningsstandarder, t ex International Financial Reporting Standards (IFRS) och Integrated Reporting Framework (IIRC). Andra forskningsprojekt inom sektionen fokuserar på redovisningsval i kontexter med hög osäkerhet samt den roll som revisionen har på

Mer information om specifika projekt: Marita Blomkvist, Berit Hartmann, Seyed Mahmoud Hosseinniakani, Kristina Jonäll, Jan Marton, Savvas Papadopolous, Anna-Karin Pettersson, Emmeli Runesson, Niousha Samani, Svetlana Sabelfeld

Effekter på användare

På sektionen bedrivs forskningsprojekt som fokuserar på de effekter som olika redovisningsstandarder och normer har på användare av externredovisning. Projekten omfattar både aktieägare och kreditgivare som användare av redovisningsinformation samt konsekvenser av hög osäkerhet i rapporteringsprocessen. Dessutom förekommer det forskningsprojekt som belyser effekter av redovisningsstandarder på bolagsstyrning och på ersättning till ledande befattningshavare.

Mer information om specifika projekt: Marita Blomkvist, Jan Marton, Savvas Papadopolous

Ekonomistyrning

Utformning och användning av ekonomistyrning

Denna forskningsgren riktar intresset mot ekonomistyrningens utformning och användning för både operativa och strategiska syften, såväl i som mellan privata och offentliga organisationer. Aktuell forskning fokuserar frågor som relaterar till utbud och efterfrågan på ekonomistyrningsinnovationer; ekonomistyrningens roll i entreprenöriella processer; hur och varför ekonomistyrningen förändras över tiden i organisationer; påverkan från kontextuella faktorer, organisatoriska särdrag och institutionella tryck på ekonomistyrning; relationen mellan konkurrens/konkurrensstrategier och ekonomistyrning; ekonomistyrningens roll i komplexa interorganisatoriska relationer; utformning och användning av ekonomistyrning som en styrmix.

Mer information om specifika projekt: Henrik Agndal, Christian Ax, Lars-Eric Bergevärn, Ulf Nilsson, Olov Olson, Ala Pazirandeh Arvidsson, Samuel Rombach, Joakim Wahlberg


Informationssystem för ekonomistyrning

Forskning tillhörande denna inriktning studerar hur användningen av informationssystem (IS) kan bidra till organisatoriskt och affärsmässigt värdeskapande. Pågående projekt är av två slag: (1) Hur organisatorisk och affärsmässig nytta med investeringar i IS kan ökas med hjälp av Design Tänkande och (2) Hur användningen av ’business intelligence’ (BI) kan stödja implementering av ekonomistyrning för hållbarhet.

Mer information om specifika projekt: Elisabeth Frisk, Jonas Jakobsson, Parisa Panahi

Ekonomistyrning för hållbara affärer

Inom detta forskningsfält studeras ekonomistyrningens roll vid utveckling och implementering av strategier för ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Syftet är att med en konstruktiv och kritisk ansats bidra till utvecklingen mot hållbart affärsbedrivande. Exempel på projekt inom forskningsfältet är utformning och användning av ekonomistyrning för implementering av hållbara strategier; controllern och hållbarhetsrelaterade utmaningar och paradoxer; fiktion och verklighet inom redovisning av hållbarhet; ekonomistyrning, ansvarstagande och stress; hållbarhetsredovisningens roll och utveckling i högre utbildning.

Mer information om specifika projekt: Peter Beusch, Mikael Cäker, Elisabeth Frisk, Berit Hartmann, Johan Åkesson

Pedagogisk forskning

Effekter av olika undervisningsmetoder i redovisningskurser inom högre utbildning

På sektionen pågår forskning som fokuserar på systematiskt införande av undervisningsmetoder – baserat på variationsteori – och hur de bidrar till studentens förståelse för redovisning på grundläggande kurser inom högre utbildning. Dessutom utvärderas användningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen. Ett viktigt syfte med denna forskning är att göra undervisningen i redovisning mer evidensbaserad. Pedagogiska idéer tillämpas också i läroböcker. Sektionen är ledande vad gäller produktion av läroböcker i externredovisning och ekonomistyrning i Sverige.

Mer information om specifika projekt: Josefin Andersson Sols, Marita Blomkvist, Kristina Jonäll, Jan Marton, Anna-Karin Pettersson, Svetlana Sabelfeld

 

Sidansvarig: Anne Herling|Sidan uppdaterades: 2016-12-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?