Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ekonomisk geografi på Handelshögskolan i Göteborg

Text av Claes G Alvstam

Ekonomisk geografi är ett av de ursprungliga handelshögskoleämnena. Då Handelshögskolan i Göteborg grundades 1923 var syftet att erbjuda en bred utbildning som passade det lokala näringslivet och som redan då var starkt inriktat mot sjöfart och internationell handel. Så här formulerade landshövding Oscar von Sydow den ekonomiska geografins roll i sitt invigningstal:

”Den moderne köpmannen behöver lära känna det ekonomiska livets lagar, göra sig förtrogen med handelns alltmera invecklade teknik, skaffa sig kännedom om avlägsna länders förhållanden, sedda med den vetenskapligt bildade ekonomiske geografens ögon, och förvärva grundliga språkkunskaper.” ur Handelshögskolans i Göteborg årsberättelse 1923–24, sid. 9–10.

Internationell profil från starten

Denna profil har behållits sedan dess. Ekonomisk geografi blev det ämne inom civilekonomutbildningen som starkast inriktades mot studier av internationella förhållanden. Inledningsvis handlade det framför allt om råvaruförsörjning inom skogs-, metall- och livsmedelsindustrin, liksom om förståelsen av enskilda råvarors utseende och egenskaper, men så småningom breddades perspektivet till att omfatta hela den globala värdekedjan. Under den första tiden dominerade Sydamerika i undervisningen; därefter följde många år där Nordamerika stod i fokus, medan typiskt för de senaste cirka tre decennierna har varit en specialisering mot näringslivsomvandling och ekonomisk integration i Öst- och Sydöstasien. Satsningen på en internationell profil har dock inte inneburit att man glömt bort svenskt och europeiskt näringsliv. Beskrivningen och förståelsen av den svenska industristrukturen och dess regionala mönster har alltid varit grundläggande i de ekonomisk-geografiska kurserna, och den europeiska ekonomiska integrationen blev tidigt ett viktigt inslag i undervisning och forskning.

Rekrytering av professorer

Inledningsvis rekryterades professorer i ekonomisk geografi från det större geografiämnet, vilket innebar att blivande civilekonomer också fick en viss grundläggande skolning i ett naturvetenskapligt förhållningssätt inom t.ex. botanik, geologi, fysik och kemi. Under denna tid var handelshögskoletjänsten gemensam med geografiprofessuren vid Göteborgs Högskola. Efter det att Handelshögskolan fått en egen professur i ekonomisk geografi blev det vanligare att ämnesföreträdaren hade en kombination av företagsekonomi och nationalekonomi i sin studiebakgrund och/eller tidigare varit anställd vid en handelshögskola. Därmed fick ämnet en närmare anknytning till övriga ekonomiämnen, vilket har varit en fördel i den tvärvetenskapliga och praktiskt tillämpbara karaktär som varit typisk för civilekonomutbildningen.

Ämnets utveckling

Efter det att Handelshögskolan först förstatligades 1960 och därefter fusionerades med Göteborgs universitet 1971 slogs den ekonomisk-geografiska institutionen administrativt samman med universitetets kulturgeografiska institution. Samtidigt förlorade ämnet sin position som obligatoriskt ämne inom den nya ekonomlinje som ersatte den traditionella civilekonomutbildningen. Dock fick man istället en viktig roll som introduktionsämne till den internationella ekonomlinje med fransk, spansk och senare tysk inriktning som startade under de följande åren. Profileringen mot Asien förstärktes ytterligare då ekonomisk geografi fick en framträdande roll i de nya språkliga inriktningar mot japanska och kinesiska, som lanserades 1992 respektive 2004. Under de ca fyra decennier som ämnet ingick i en större kulturgeografisk institution skapades en forsknings- och utbildningsprofil med fokus på internationell handel, internationella transporter, speciellt sjöfart, utländska direktinvesteringar, internationell produktion och arbetsfördelning. Det skedde samtidigt en viss förskjutning från tillverkningsindustri till studier av tjänsteproduktionens internationalisering, och parallellt en intresseförskjutning i riktning mot det enskilda företaget som studieobjekt för att förstå globala handels- och produktionsmönster. Samtidigt bibehölls det ursprungliga intresset för råvaruutvinningens lokaliseringsmönster.

Ekonomisk geografi idag

Sedan år 2012 ingår ämnet ekonomisk geografi i Handelshögskolans företagsekonomiska institution inom sektionen Management & Organisation, och har integrerats inom dess Centre for International Business Studies (CIBS). Därmed har profileringen mot internationell handel och internationellt företagande stärkts ytterligare. Ekonomisk-geografiska inslag spelar en viktig roll inom kurser i internationellt företagande inom kandidatprogrammen, och i masterprogrammet ”International Business and Trade”. Samtidigt leder företrädare för ekonomisk geografi Handelshögskolans Centrum för Regional Analys (CRA), inom vilket framför allt regionala strukturförändringar i svenskt näringsliv studeras.

Ämnesföreträdare i ekonomisk geografi

Under perioden 1923-1939: Aug.Röhss' professur i geografi (med handelsgeografi) och etnografi, gemensam med Göteborgs Högskola

Otto Nordenskjöld 1923-1928
Sten De Geer 1929-1933
Ivar Högbom (tf) 1934
Olof Jonasson (tf) 1935-1937
Erik Granlund (tf) 1937-1938
Fredrik Enquist 1938-1939
-------------------------------
Olof Jonasson 1939-1959
Sven Dahl 1960-1978
Risto Laulajainen 1979-2002
Claes Göran Alvstam 2002-2014
Inge Ivarsson 2014-

Mer att läsa om ekonomisk geografi i Göteborg

Alvstam, C.G. (1982) Ekonomisk geografi. Ur: Kunskap och perspektiv i ekonomiska vetenskaper - Antologi om aktuella framsteg och frågeställningar. Red av B. Dynefors. Centrum för Tvärvetenskapliga studier av människans villkor, Göteborgs Universitet, sid 66-80 och 106-09.

Alvstam, C.G. (1989) Statsvetenskap och geografi - aldrig mötas de två, eller....? Politologen, Organ för Statsvetenskapliga förbundet, Årg 18, No 1, sid 74-92.

Alvstam, C.G. (1993) Den internationella ekonomiska interaktionens geografi: Teoretiska och metodologiska utmaningar. Ur: Festskrift till Nils Winter, red. av J-Å Törnroos m fl., Åbo Akademi, Åbo, sid 67-77.

Alvstam, C.G. (1996) Internationell ekonomisk geografi. Föreläsning vid professorsinstallation, Göteborgs Universitet 13 april 1996.

Alvstam, C.G. (1998) Ekonomisk geografi - ett ämne borttappat och återfunnet. Ur: M. Gren & P-O. Hallin (red) Svensk kulturgeografi: En exkursion inför 2000-talet. Lund: Studentlitteratur, sid 160-69.

Alvstam, C.G. (2003) Otto Nordenskjöld som handelshögskoleman och ekonomgeograf. Ur: Bland akademiska pionjärer och stordonatorer (red. K-E- Gustafsson). Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, sid 95-110.
 

 

Sidansvarig: Malin Tengblad|Sidan uppdaterades: 2017-09-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?